Lägerliv i kanadensiska vildmarken

Dagarna rullar på och snart är det redan dags att avsluta mootet, hur gick detta till?
Innan det vill jag gärna berätta lite mer om  hur en vanlig dag på ett världscoutmoot går till.

Mootet är upplagd på så sätt att halva gänget är på expedition tre olika städer (Quebec, Montreal, Toronto) medans andra halvan har aktiviteter på lägerområdet eller i Ottawa. Alla aktiviteter gör våra scouter i sina internationella patruller liksom all matlagning. Aktiviteter på plats är till exempel ridning, segling, kayak, rafting, klättring, couch rally, cykelexpedition, simning och global development village aktiviteter. GDV är en by med partners som jobbar mot till exempel  barnarbete, minröjning, rattfylleri och erbjuder superbra workshops. 

All mat lagas i internationella patruller på råvaror som hämtas ut innan ich där det ingår en del selleri ;-). Ni märker, det är ett äventyr - och det är underbart!

Mo(o)t Ottawa och vidare

Efter en nattlång kramfest, hejdåvinkningar, glädjetårar, lägereld, dans, musik och ett fibrilt byte av telefonnummer, mailadresser, twitter IDs och vänförfrågningar på Facebook, urusel uppkoppling till trots, var det dags för den svenska kontingenten att ta farväl från lägerplatsen och de nya vännerna för en natt i Ottawa och en VARM dusch samt vidare resa till Toronto och hemåt.

Vi vill tacka alla för en fantastisk tid här i Nordamerika och ja, säger väl som de flesta här sagt de senaste dagarna - om inte annat, så ses vi på Island!

http://www.youtube.com/watch?v=M7CiyGpm4wY

Mo(o)t slutet - Sätta fingret på reflektionen

När man lever så som vi gör är det viktigaste att ge sig själv presenten som heter reflektion.
Att stanna upp och känna efter, titta på det som hänt och titta framåt.

Under hela resan har vi tagit oss tid för detta och det gäller såklart avslutningsdagen med. 

Det är roligt att se hur reflektionen har blivit allt naturligare för deltgarna och en självklarhet mer än en konstig sak kontingentledarna hittat på. Denna gång använde vi oss av våra händer - tummen upp för det som varit bra, pekfingret för något (bra eller dåligt) som man vill sätta fingret på, långfingret till det som förtjänar det, ringfingret till det man bär med sig och lillfingern till det som var det lilla extra. 

Ikväll väntar avslutningsceremoni och en stor kramfest när det är dags att säga hejdå till alla gamla och nyfunna vänner. 

Äventyret går mot sitt slut men det blir tummen upp för en enastående upplevelse. 

Jorden runt på 8 timmar

Cultural festival day på ett världsscoutläger är alltid en höjdpunkt.
På mootet var det inget undantag.

Föreställ dig följande: 

Du går upp, klockan är 04.30 och det är fortfarande mörkt. Du kommer till en lägereld och det är inte vilken lägereld som helst. Det är en lägereld som hålls igång av en firekeeper av first nations som är här på plats, en helig lägereld. Du är där med 8 personer från början, men det blir rätt snart fler som dyker upp. Du ser de inte för det är fortfarande för mörkt. Du får sedan delta i en interreligiös solceremoni där vi tackar för det som varit och det som kommer samtidigt som vi hälsar solen tillbaka efter natten. Du blir alldeles varm i kroppen av upplevelsen, att bli ett med naturen känns i detta sammanhang inte som en främmande ide utan fullt möjligt. Dimman reser sig över sjön och du ser plötsligt i morgonljuset att det var nästan 400 människor på plats med dig. 

Resterande dag spenderar du som om det vore möjligt att resa jorden runt på 8 timmar. Dans från Angola, choklad från Brasilien, rugbymatch mellan Australien och England, hennatatuering från Tunisien, chokladbollar från Sverige, argentinska tangolektioner, riktig pasta från Italien... Din alldeles egen upplevelse. 

Precis så var det igår på cultural festival day. 

En makalös, färgglad dag med en stämning som inte ens ovädret på eftermiddagen kunde skölja bort.

Mo(o)t i full gång

Mootet är nu i full gång och idag förbereder vi oss på cultural festival day. Men vad händer då under mootets gång? I de internationella patrullerna lagas det mat och alla gör sitt program tillsammans. 

De senaste dagarna har hälften av deltagarna varit på sina Urban expeditions inom sina teman (äventyr, livet, kultur och ekologisk ansvar) till Montreal, Quebec och Ottawa och andra hälften har varit på plats för olika aktiviteter såsom soffrally, 24-timmars-hajk, klättring och ridning. 

Det har varit mycket strandhäng, swapping och dans, många möten och möjligheten till världsförändrande samtal. Självklart finns det utmaningar med när kulturer möte på detta vis, men det har vi hittills kunnat lösa och hantera med gott mod och ömsesidig förståelse.

En av de viktigaste lärdomarna hittills går in i det - minds are like parachutes - they work best when open! 

Moot på riktigt

I föregår drog det igång - Moot 2013! Från öppningsceremonin vid Parliament Hill där Kanadas guvernör förklarade mootet öppnad i Ottawa centrum åkte vi till lägerområdet. Under den tiden hade de internationella patrullerna som tills dess bara kände varandra via internet träffats "irl", på riktigt alltså, för att börja sin resa tillsammans. Solen har hittills inte svikit oss och lägerområdet, som ligger vid en sjö, bjuder på en massa spännande aktiviteter. 

Efter en första gemensamma måltid den 8e på kvällen var det dags för den andra, mindre officiella ceremonin vid sjön inklusive lägerbål och mootbandet senare  i stora cafeet. Under gårdagen skapade patrullerna sina individuella drömfångare och en talking stick som de kan använda för att rättvist fördela ordet mellan varandra. Båda är en del av first nations kulturen som även mootet har som tema. Våra svenska deltagare är alltså perfekt förberedda genom vår rundresa. 

Idag åkte första hälften till sina expeditioner i antingen Toronto, Montreal eller Quebec City. Nu känns det nästan lite tomt.

Än så länge har det gått väldigt bra, självklart finns det kulturkrockar men det är ju en del av resan och egna utvecklingen. Vårt gäng hanterar dessa dock som de hjältar de är och har superbra reflektioner. Vi kunde inte vara stoltare! 

Mooooooooot!

Nu är det ÄNTLIGEN dags. Samlade för opening ceremony på Ottawas Parliament Hill. Peppade som tusan :-)

Mo(o)t Manitoulins vackraste strand, Providence Bay

Sista dagen på ön spenderade vi med en utflykt till South Baymouth som bjöd på vandringsleder, souvenirer och glass i stora lass samt en lunchrestaurang där kocken själv serverade maten som om det inte fanns en morgondag. Efter att ha varit i chock över antalet gäster (eftersom vi är 100 scouter upplevs vi ibland som en grässhoppsvärm, även efter förvarning) blev lunchen till ett enda stort kalas av hemmagjorda burgare. "De bästa jag någonsin ätit" var det många som sa! Och kocken han var så glad att han till slut slog på jukeboxen och dansar loss med gänget. Stranden vi skulle till därefter var nästan glömt. 

Väl i Providence Bay fick vi varmaste välkomsthälsningar av Nathalie och Alan som serverade glass till alla samt erbjöd sina kayaker för att åka en tur på Lake Huron. De båda driver ett litet hostel med tillhörande glasscafe och kayakuthyrning och har varit ett stort stöd under förberedelserna av vår vistelse på Manitoulin. 

Vi fick även en god känsla för öns samhörighet och vikten sv vårt besök för människorna, som så gärna vill dela denna magiska plats med de som är intresserade. Många av våra deltagare har dag att det nog inte var sista gången att de kommer Manitoulin. Vad mer kan man önska? 

Kvällen avslutade vi med att tacka våra värdar för en fantastisk lägerplats innan det var dags att packa inför en tidig avfärd dagen efter. Men ledarteamet vore inte ledarteamet om inte även denna kväll innehöll en överraskning. För att samla våra tankar och lärdomar från de gångna dagarna fick deltagarna möjligheten att delta i ett ljusspår som avslut på vår gemensamma resa i urfolkets tecken.

Mo(o)t en upplevelse vi sent kommer att glömma

Pow wow - wow! Kulturfestivalen överträffade alla våra förväntningar. Dansen, musiken, maten och framför allt människorna blir till ett viktigt minne för livet. Vi var inte bara åskådare utan även högst delaktiga i dansarna där alla stammar får deltar, så kallade "intertribal dances". En stor petroleumblå massa bland alla färgglada regalier. Det är mycket hantverk som ligger bakom dansarnas utstyrsel och ofta har regalien ärvds i generationer och att få titta på danser och lyssna på sånger som sjungits sedan urminnestider ger mig än idag gåshud. 

Man skulle kunna tro att människorna skulle vara misstänksamma mot dessa vitingar som dyker upp för att ett i ett pow wow. Så var din helt klart inte fallet, tvärtom blev vi välkomnade flera gånger om hej tackade för att vi var där och deltog i festivalen. Dessa öppna armar, öppna hjärtan och tacksamheten över vårt genuina intresse för kulturen blir till en förebild för oss alla. Tänk om vi i alla lägen skulle kunna vara lika öppna för varandra i sinne oh inställning. Denna upplevelse kommer vi alltid att minnas och förhoppningsvis kunna eftersträva. 

Sikta mo(o)t stjärnorna

Den magiska pow wow dagen avslutade vi med en astronomikurs med  vår fantastiska värd Paul från Gordon's Park. 

Tillsammans med astronomen Jeffrey gav Paul oss en introduktion till stjärnhimlen och de olika konstellationerna. Gordon's Park ör nämligen ett Dark Sky reserve, vilket gör det till en av  mörkaste platser i Nordamerika. Stjärnhimlen var verkligen utan ess like, med massvis med stjärnfall och kometer. 

Vi fick kika igenom deras stora teleskop och se bland annat saturns ringar! Hur häftigt är inte det! Och för att toppa det hela ytterligare kom ISS och hälsa på i sådär fem minuter när rymdstationen passerade natthimlen. Men överraskningarna var inte slut med det. När det var riktighet mörkt såg vi ett grönt sken vid horisenten - inget mindre än sjlvaste norrsken! Och Jeffrey, som inte bara har coola teleskop utan också coola kameror tog bild på oss alla för att spara minnet av denna magiska natt.

..och långt i fjärran hörde vi vargarna yla. Mycket mer kanadensisk vildmark än så kan det knappast bli. Behöver jag säga att alla mår bra, trivs och är glada? 

Mo(o)t goes pow wow

Igår fick vi en introduktion till dagens upplevelse. Det handlar om urfolkets levnadsstil och främst om musiken och dansen. Vi deltog i en smudging ceremoni för att rensa själen och mottaglig för nya lärdomar. Kärnan i kulturen hos ojibwefolket är att leva ett med naturen och moder jord. Trumman till exempel är moder jords hjärtslag. 

Vi fick ett smakprov och sånger och danser som vi fick se och leta i på kulturfestivalen pow wow idag. Och vilken upplevelse det blev! De vackra rigalerna, den fantastiska musiken och de oerhört gästvänliga människorna som lät oss djupdyka in i deras kultur. Nu är vi tillbaka på lägerområdet och tar in gårdagens och dagen upplevelser med tid för reflektion. Urfolkets utmaningar här och hemma är snarlika. Rätten till land och mark och sin tro är viktiga frågor. 

Vi är väldigt tacksamma för chansen att vara del av denna kultur i dessa dagar. 

Mo(o)t en värld där alla är lika värda - vårt stöd till pride i Stockholm

Igår gick prideparaden genom Stockholm. I tisdags var vi på FN för att bland annat prata om allas lika värde.Vi kunde inte vara i Stockholm i år, men den svenska kontingenten till världscoutmootet i Kanada vill skicka en hälsning över Atlanten och uttrycka vårt fullaste stöd. 

Många hemma i Sverige har hört om Boy Scouts of America och inställningen till hbtq-personer inom organisationen. Det är självklart något som vi har diskuterat inför vår resa hit. Hur kan vi på bästa sätt visa hur vi i Sverige välkomnar alla, oavsett sexuell läggning, hudfärg eller kön, och stöttar våra scoutvänner inom BSA som kämpar för att deras organisation ska bli lika välkomnande för alla?

Ett tydligt sätt att göra det på var att erbjuda alla våra deltagare regnbågsscouternas märke i deras utrustning. Redan vid samlingen i Lund hade alla sytt på det, utan minsta tvekan. Då vi bär skjortan vid alla viktiga tillfällen och många dagar utöver det, blev märket synlig bland annat på FN och New Yorks gator liksom under resans gång och inte minst om ett par dagar på själva mootet. 

Märket blev ett föremål för många viktiga diskussioner med människor vi mött och glädjetårar hos våra vänner inom BSA. 

I år kan vi inte vara i Stockholm, men vi är med er och för er, var vi än befinner oss i världen. För allas lika värde och för att fler unga kan bli redo för livet - utan avbytarbänk, oavsett bakgrund. 

Mo(o)t Manitoulin

Nu är vi på Manitoulin och har slagit upp lägret. Vi bor på ett fantastiskt område vid namn Gordons Park. Rita och Terry tar mycket väl hand om oss. Efter att ha handlat all mat i den lokala affären har vi lagat vår egen mat och kryper nu mätta och belåtna in i sovsäcken och tälten under den vackraste himlen ni kan föreställa er. Riktigt gott har vi det, helt enkelt. 

Mo(o)t the Maid of the Mist

Vad händer när 100 svenska scouter kommet till en båt? Jo, då får vi vara med på ett bröllop! Bilder kommer. Vi skriver detta i all hast med dålig uppkoppling från hotellet i Niagara, som visserligen har pool, men sämre wifi. Stämningen var trots 10 timmar på buss (varav två väntandes utanför gränskontrollen) på topp och vi i ledarteamet är sjuktstolta över detta fantastiska gäng! Om 15 minuter drar vi vidare mot Manitoulin Island! 

Mo(o)t Niagara Falls

Klockan är 0530 over here och kontingenten har samlats för att fortsätta resan norrut! Det är dags att vinka farväl till new york city, niagara falls nästa!